Duvor i alla de former har det skrivits om i historien... allt från fredsduvor,
brevduvor & till att i mängder släppas ut i samband med bröllop.

För mig är duvor en sanitär olägenhet. Råttor kan jag göra något åt,
men duvor bara finns & dom finns i massor.







När jag ser alla dessa duvor, så tänker jag på filmen fåglarna.
Ett annat minne jag har... är när jag i ett svagt ögonblick skulle vara
snäll & mata duvor när jag hade köpt en korv.





Jag kastade ut lite från mitt korvbröd medan jag åt av själva
korven. Vips spanade en tjock duva in mig... snabbt dök han ner
... grabbade tag i hela korven & flög i väg... snopet stod jag där
utan korv tillsammans med massor med andra duvor.

Så apropå duvor...






I mellandagarna damp Medborgarskolans kurskatalog i vanlig ordning ned på
 hallmattan. Kanske är 2011 året då du blir proffs på att karva lotusblommor ur
exotiska frukter, lär dig att gå på lina - eller betalar 795 kronor för en kurs
 i duvmatning? Såhär lyder kursbeskrivningen:

"Vi lär oss bryta bröd i lämplig storlek och kasta utan att träffa duvorna i huvudet.
Vi tränar in duvornas läten, huvudrörelser och stirrande blick för att smälta in och
 våga oss gå närmare. Öva gärna hemma framför spegeln. Du lär dig locka duvan
att äta direkt ur handen. Eget bröd medtages.” Att kursledaren till råga på detta
 heter Olle Dufva borde få vem som helst att ana ugglor i mossen... men inte då...





Det är nämligen så att Medborgarskolan brukar varje år ha en skämtkurs, men
detta år var det massor som hörde av sig & ville börja på kursen att lära sig
att mata duvor.

En del vill ge bort den i present. En person skriver att hon nyss flyttat till Stockholm
 och tyckte att det lät som en trevlig kurs.