Boken som skrämmer




Amy Chua har väckt stor uppmärksamhet för boken ”Tigermammans stridsrop”. 
Och nu har den kommit ut på Svenska.... det som skrämmer mig mest är att jag
tror att det finns föräldrar/mammor som verkligen kan tänkas uppfostra sina
barn utifrån denna bok. Samhället har förändras & visst är kraven större på våra
barn när det gäller framtid & kariär... men det här är skrämmande.







När mina barn var små så fanns det en annan "Bibel" nämligen en bok som
var en mors största hjälp (tyckte vi då) Dr Spock. En barnläkare som svarade
på föräldrars vanligaste frågor.... men i dag ska man tydligen köpa boken av
Amy Chua.

Amy Chuas tankar om barnuppfostran väcker starka känslor över hela världen. 
Men det är många som välkomnar hennes bok för att den belyser konkurrens­samhällets
främsta mål: framgång till varje pris.




Ett exempel ur boken: En mamma fyller år. Hennes fyraåriga dotter ger henne
 ett dubbelvikt kort med ett leende ansikte ritat på utsidan. När mamman viker
  upp kortet möter ännu ett ansikte henne och texten ”Grattis mamma! Från
 Lulu”. Mamman ger tillbaka kortet och säger ”Jag vill inte ha det här. Jag vill ha
 ett finare kort – ett där du har ansträngt dig mer”. Hon förklarar att detta kort
inte är värdigt den minneslåda där hon sparar barnens kort och teckningar.





Jag arbetar inom psykiatri & får ofta se "resultaten" av barn som  aldrig
får känna sig bekräftad utan att först ge resultat. Är helt övertygad om att
barn kan växa upp & bli bra chefer, men då helt osociala.

Barn som tas ifrån kunskapen om att dela med sig eller empati kan inte
älska andra. Finns i massor med studier vad som händer när man tar från
barn empati, känslor & förståelse.

"Du är inte bra nog, sluta gråt.. om du inte gör det får du ingen mat osv"

Kärlek är det enda som ett barn behöver & sunt förnuft. Visst gräns-
sättningar & att vara konsekvent, men där går gränsen. Låt barn vara
barn.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0