"Ett halvt ark papper"

Det finns många saker som berör en under livets gång. Behöver inte vara händelser
utan kan även vara en film eller något som man läst.

Jag har läst svenska/historik i två olika omgångar & där kommer man alltid in
på författare & diktare. Edith Södergran är en av mina favoriter, men någon som
verkligen har skrivit nå´t som berör ända in i själen så är det...
August Strindberg 1849-1912



... Ta dej tid, läs & begrunda... "På två minuter två år av ett liv"

Sista flyttningslasset hade gått: hyresgästen, en ung man med sorgflor på hatten, vandrade ännu  en
gång genom våningen för att se, om han glömt något.- Nej, han hade icke glömt något, absolut
ingenting & så gick han ut, i tamburen, fast besluten att icke mer tänka på det han upplevt i denna
våning. Men se, i tambulen, invid telefon, satt ett halvt ark papper fastnubbat & det var
fullskrivet med flera stilar, som redigt med bläck, annat klottrat med blyerts eller rödpenna. Dör stod
det, hela denna vackra historia, som avspeglats på den korta tiden av två år: allt han ville glömma
stod där... ett stycke människoliv på ett halvt ark papper.

Han tog ner arket, det var sådan där solgult konceptpapper, som det lyser av. Han lade det på
kakelugnens kappa & lutad över densamma läste han. Först stod det henne namn: Alici, det
vackraste namn han då visste, därför att det var hans fästmös. Och mummret - 1511. Det såg ut som
ett psalmnummer i kyrkan. Därpå stod: Banken. Det var hans arbete, det heligaste arbetet, som gav
brödet, hemmet & makan, grunden till existensen. Men det var överstruket! Ty banken hade störtat,
men han hade räddats över på en annan bank, dock efter en kort tid av mycket oro.

Så kom det... Blomsterhandeln & hyrkusken. Det var förlovningen, så han hade fickan full av
pengar.

Därpå: möbelhandlarn, tapetseraren: han sätter bo. Expressbyrån: de flyttar in.

Operans biljettkontor 5050. De äro nygifta & går på Operan om söndagarna. Deras bästa stunder,
då de själva sitter tysta & råkas i skönhet & harmoni i sagolandet på andra sidan rådån.

Här följer ett mansnamn, som är överstruket. Det var en vän, som nått en viss höjd i samhället, men
som icke kunde bära lyckan utan föll, ohjälpligt & måste resa långt bort. Så bräckligt är det.

Här synes något nytt ha inträtt i makarnas liv. Det står med en fruntimmershand & blyertspenna:
"Frun" Vilken fru? -Jo hon med den stora kappan & det vänliga deltagande ansiktet, som
kommer så tyst & aldrig går genom salen, utan tar korridorvägen till sängkammaren.

Under hennes namn står Doktor L

För första gången dyker här upp namnen på en släkting. Det står mamma. Det är svärmodern
som diskriet hållit sig undan för att icke störa de nygifta, men nu påkallas i nödens stund &
kommer med glädje eftersom hon behövs.

Här börjar ett stort klotter ed blått & rött. Kommissionskontoret: jungfrun har flyttat eller skall
en ny anställas. Apoteket. Hm! Det mörknar! Mejeribolaget. Här rekvireras mjälk, tuberkelfri.

Kryddbon, slaktaren etc. Huset börjar skötas per telefon: då är husmodern icke på sin plats. Nej
Ty hon ligger till sängs.

Det som sedan följde, kunde han icke läsa, ty det börja skymma för hans ögon, som det måtte göra
för en drunknande på havet, när han skall se igenom salt vatten, Men där stod:
Begravningsbyrån. Det talar nog! En större & en minre, underförstått: kistta. Och i parentes var
skrivet: av stoft.

Sedan stod där intet mer! Stoft slutade det med... & det gör det.

Men han tog solpappret, kysste det & lade det i sin bröstficka.
På två minuter hade han genomlevat två år av sitt liv.

Han var icke böjd när han gick ut, han bar tvärtom sitt huvud högt som en lycklig & stolt
människa, ty han kände att han dock ägt det skönaste. Hur många arma, som aldrig fått det!
*********************************
*****************



August Strindberg

Livet går så fort... vissa tycker att man ska leva en dag i taget & det kan väl tänkas vara bra.
Bara man tar tillvara dagen & livet. Många gånger glömmer vi bort nära & kära, för vi har
så bråttom... & sedan är det försent.

Var lycklig & tacksam över livet & nu till jul... älska varandra lite mer.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0